Josefin Ogarp

Det absolut bästa med att inte vara ätstörd längre.



  • ♥ Jag kräks inte efter maten.
  • ♥ Jag räknar inte kalorier i varje tugga som jag stoppar i munnen.
  • ♥ Jag väger mig inte sex gånger per dag.
  • ♥ Jag kan handla något spontant till mellanmål om jag är iväg.
  • ♥ Jag tillåter mig själv att äta mer än 1200 kalorier per dag.
  • ♥ Jag kan äta offentligt utan att få panikångest.
  • ♥ Jag kan unna mig choklad utan att behöva gå en mil efteråt.
  • ♥ Jag kan äta mat och njuta av den.
  • ♥ Det första som jag tänker på när jag vaknar är inte längre mat och vad jag kan/får äta under dagen.
  • ♥ Jag är inte rädd för diverse livsmedel.
  • ♥ Jag tränar för att det är kul och för att jag älskar det - inte för att jag måste bränna bort allt jag ätit.
  • ♥ Jag har inte ångest i flera veckor för att jag ska äta borta och inte vet exakt vad maten innehåller kalorimässigt.


    Jag kan inte förstå att detta var min vardag för bara några år sedan.
    När jag träffade Martin i början så fick jag gå hem mitt i natten(!) på grund av magsmärtor (jag åt inte och det gjorde att jag hade ständiga magproblem)
    men eftersom att mat-trixande var min hemlighet så ville jag inte säga något.
    Min barnmorska var den som fick mig att börja äta mat igen. Hon förstod nog inte där och då hur mycket hennes ord skulle påverka mitt liv, men jag lyssnade och tog till mig att jag faktiskt hade ansvar för en människa i min kropp som behövde bra näring.
    Såklart var även Martin en väldigt stor hjälp för mig och jag är så tacksam för att han lyssnat och funnits för mig, oavsett vad.
    Jag önskar verkligen att alla där ute som har problematik med maten har en person som kan stötta dom.
    Ta er mod och berätta för någon ni känner att ni kan lita på, för det finns ett liv utan ätstörningen.
    Det är ett liv med så mycket mer innehåll än punkterna ovan.
    Ta hand om er!

NIKE golden.

*innehåller Adlinks




Skor - Tights - sport-bh - Linne - Tröja

Skänkt bort mina skinnyjeans.

N y  v e c k a   m e d   n y a   m ö j l i g h e t e r  !
Jag har haft en fullspäckad helg med massor av arbete, men idag är jag ledig och hemma med mini. 
Vi har precis kommit hem från en kall men skön promenad och mini somnade som en stock en liten bit in på promenaden, så jag passade på att lyssna på ett avsnitt podd från Styrkebyrån. Vardagslyx för mig att kunna lyssna på en podd och gå en skön promenad med den mest viktiga personen i mitt liv.

När vi ändå skulle gå ut så passade jag ävenpå  att gå bort till en sådan där container där man kan skänka bort kläder.
Jag vet inte hur ni funkar, men jag behåller gärna plagg för sentimental-relaterade känslor trots att jag inte ens kan ha plagget längre.
Men, när jag insåg att mina träningskläder inte längre får plats, så tog jag tag i saken och jag samlade ihop tre knökfulla påsar med mina gamla baggyjeans, hoodies, snygga t-shirts och säkert tio(!) bhar som jag knappt använt.
Även mina "skinnyjeans" fick lämna garderoben. Jag tänker inte titta på dom en endaste gång till och känna att min kropp inte duger för det gör den banne mig visst. Punkt slut. 
Det var en enorm lättnad att få ut dom ur min garderob så att dom inte ligger där ständigt och påminner mig om att jag fått bredare höfter och säkert har tio kilo kvar från mina graviditetskilon. Jag tänker inte undermedvetet trycka ner min självkänsla så fort jag tittar i min garderob. 
Jag accepterar att en graviditet har format om min kropp, men jag lär mig att älska min kropp varje dag och nu när jag bygger om den med muskler så gillar jag den!
Att vara stark och ha ork över att leka med min son väger upp över mina gamla ätstörningar och kaloriräknande.
Min kropp är min och det är jag tacksam över.
Den där osäkerheten finns liksom inte på samma sätt och jag går inte runt och oroar mig för mina lår eller min mage. 
Att det skulle ta tjugosex år att acceptera min kropp är skrämmande, men jag är så stolt över mig själv att jag har lagt det bakom mig.
GI-mat och  lördagsgodis är så mycket bättre än kroppsångest, panikattacker och tårar.
Vi är alla fina precis som vi är!

Nej, nu ska jag dricka en proteindrink från Fitnmessguru och sen ska jag plocka ihop här hemma innan mini vaknar.
Kramar på er!!






GI-metoden & mina kostvanor.

Godmorgon! 
Hoppas att allt är bra med er och att ni är taggade på helg. Själv så arbetar jag hela helgen, så jag passar på att bebismysa så mycket jag bara kan idag.
Idag är det vilodag från gymmet för min del eftersom att våran nya säng kommer bli levererad någon gång mellan 9-15, så jag får hålla mig hemma.
Men lite hemmaträning kan jag nog klämma in under minis vila, så det är ju alltid något. Bygga armar är ju målet just nu så jag kämpar på med mina hantlar här hemma om inget gymbesök ges.

Jag nämnde ju förresten en bok i mitt inlägg igår och jag tänkte passa på att skriva lite om den;


GI i praktiken av Ola Lauritzon

Jag och Martin har sedan några veckor tillbaka försökt att leva efter GI-metoden eftersom att vi anser att det är det som passar oss bäst här hemma.
Inget krångel eller konstiga livsmedel, utan mindre snabba kolhydrater och socker. Det låter så enkelt när man skriver det, men det är svårt det där med att hålla sig borta från socker.
Vi försöker hålla oss till godis en dag på helgen och så äter vi fullkornspasta, chiabröd och mer grönsaker och frukt. Inga konstigheter alls!
Jag höll upp från socker mellan 1 januari till i augusti på minis födelsedag och åt inte det minsta socker. Jag mådde så bra och mitt humör var stabilt.
Nu när jag slarvat med kosten nu på senare tid så har liksom allt blivit.. lite sämre. 
Mitt humör svajar, jag är konstant sugen på onyttigheter, jag småäter och sköter helt enkelt inte min kost.

Så, jag läste på om livsstilsförändringar och hittade då GI-metoden, som inte är någon diet utan går ut på att helt enkelt välja livsmedel som inte påverkar insulinnivåerna i kroppen, som gör att man blir fet. Hur bra låter inte det?
Jag har läst i timtal på internet och jämfört diverse olika för och nackdelar med GI och jag måste säga att jag är helt såld.
Det som tilltalar mig mest är att det inte är någon diet, utan ett verktyg till att välja hälsosamma altenativ i vardagen.

Från första januari så ska jag köra steg 1 - som är en kickstart för oss som behöver bli av med några kilo fett eller sötsuget.
Det kommer att pågå i fyra till sex veckor och jag är SÅ taggad på mitt nya liv.
Träningen går så bra nu och jag vill att kosten gör detsamma!


En bild som jag tog igår. Som ni ser så har jag massa onödigt fett som jag vill ha bort, då mina muskler inte alls framträder så som jag vill att dom ska.
Men det ska det bli ändring på!


Mitt paket från MM Sports.

Jag antar att jag inte var ensam om att beställa något under Black Friday?
Som ni kanske vet så passade jag på att beställa hem lite träningstillskott från MM Sports, som jag är så taggad på att få prova!
Jag fick hem om här om dagen, men jag bestämde mig för att slå in paketet och ge det till mig själv i juklapp :}
Det jag ser mest fram emot är tabletterna som ska hjälpa mig att bli av med onödig vätska i kroppen, som jag haft sedan graviditeten och som jag fortfarande känner av.
Jag tog en snabb bild på mig ikväll, eller ja, på mina armar. Jag ser musklerna men dom göms under ett lager av vätska och fett.
Det SKA bort. Jag må ha blivit fåfäng, men jag älskar synliga muskler på tjejer och vill såklart visa mina egna, även om dom inte är i närheten av vart jag vill att dom ska vara. Skam den som ger sig ;)

Men, jag kunde ju såklart inte hålla mig från att öppna paketet, så jag tjuvöppnade det och sedan satte jag ihop det igen.. Haha! Så typiskt mig!
Tanken är i alla fall att jag ska kickstarta 1 januari (som resten av svenska folket..) med lite extra hjälp av innehållet i den här lådan & en bok som jag fyndade på Tradera för ett tag sedan. Mer om den senare!






Upp